Marie-Louise Sundqvist

Mitt allra första minne av lera

Jag är fyra år och jag sitter i en sandgrop och gräver. Om man kommer riktigt djupt ner kan man ha tur att hitta riktig lera. Den är så sval och slät och den går att forma till figurer utan att den faller isär som sanden. Man kan göra skålar och koppar…

Jag gör hål och pillar in de små blommorna och det blir så fint!

Varje år, då syrenerna blommar, kommer minnet tillbaka och jag är så tacksam för att mitt vuxenliv får gå i den här riktningen.

Lust – det var den känslan som var så stark. Tiden är upplöst, man bara håller på, man glömmer bort sig själv!

Det är ett tillstånd som jag älskar att vara i - då och nu.

My first memory of clay

I am four years and I sitting in a sandy hole and digs. If one comes really deeply down can one to have lucky to find real clay. It is so nice and smooth and it goes to shape to characters without that it falls apart as the sand. One can do bowls and cups… It grows lilacbushes around and it feels that they blossom the entire summer. I do holes to picks in the small flowers and it becomes so wonderful!

Each year, when the lilacbushes blossoms, the memory comes back and I am so grateful in order to centers adult life might go in this direction.

Desire - it is the feeling that where so strong. The time is dissolved, one only be on the point of, one forgets yourself! It is a condition that I loves to be in, then and now.